Höstgödsla i augusti!

Höstgödsla gör man i augusti och inte på hösten som namnet anger. Därför är det ett väldigt missvisande namn och borde heta sensommargödsla istället. För när hösten väl är här är det för sent att göra detta.

Vitklöver Trifolium repens ‘Dragon’s Blood’

Höstgödsla gör man bla för att förbättra växternas avmognad men också för att främja bildandet av blomknoppar till nästa år.

Allt detta gör höstgödsel för dina växter:

• Förbättrar växtens möjlighet till ny blomsättning
• Förbättrar växtens möjlighet till bättre fruktsättning
• Ökar växtens rotmassa vilket ger möjlighet till kraftigare tillväxt
• Främjar växtens stabilitet
• Ökar växtens motståndskraft mot sjukdomar
• Ökar växtens vinterhärdighet

Höstgödsel köper man i handeln under just namnet ”Höstgödsel” och sprids till träd, buskar och perenner (återkommande blommor) i mitten av augusti här i södra Sverige och början av augusti i norra delarna. Man uppnår alltså bästa resultat om man gödslar i god tid innan löven faller av.

För växter som föredrar magra jordar t.ex stenparti växter/barrväxter räcker det att bara höstgödsla, man ger näring bara en gång om året. Har man känsliga växter som växer nära sin härdighetsgräns är det extra viktigt att höstgödsla för att klara vintern, hos mig gäller det framförallt Fikon, Hibiskus ‘, Trumpetträd ‘Catalpa bignonioides ‘ och Tulpanträd ‘Liriodendron tulipifera’ och Svartbambu ‘Phyllostachys nigra’ .

Nyskördade saftiga fikon…

Även gräsmattan mår bra av höstgödsel, då den får en bättre motståndskraft gentemot mossan som har en naturlig fördel i att den växer längre på säsongen.

Så nu är det dags för mig att gå ut och leva som jag lär, dags att höstgödsla!

Ha det gott♥/Anna

 

 

 

 

 

 

 

 

Trädgårdssysslor nr 5, högsommaren.

Kinesisk förgätmigej och Ekorrkorn…

Nu har vi kommit till den femte delen av de sysslor som finns att göra i en trädgård. Jag har tagit en lång paus från bloggandet under semestern för…vem vill sitta vid datorn när det är så härligt väder? Därför beskrivs sommarens trädgårdsaktivieter som gäller för juni/juli i efterhand.

När högsommaren är här och det som allra skönast får man inte glömma bort att man måste fortsätta tillföra näring och vatten till sina växter. Det är nu som de högoktaniga godsakerna kommer fram. Då pratar vi hönsgödsel, gräsklipp, nässelvatten eller guldvatten, alla dessa har ett högt kväveinnehåll…vill  du veta mer kan du läsa här.

 Guldvattenkanna, vill ha! (lånad bild)

I våras la ju jag ut stallgödsel vilket har en effekt under en längre period och är en mer  långsam process. Under högsommaren vill man ge växterna en extra skjuts genom att ge näring som går snabbt ut och som gör att det växer så det knakar! Det blir en bra balans om man kombinera dessa två typer av näring (långsam/snabb). Här i zon 1 kan jag kvävegödsla (snabb) hela juli ut då vi har en lång och varm höst. I högre zoner bör man hålla sig till kvävegödsling juni ut för att vara på den säkra sidan. Anledningen till det är att växterna måste gå ner i varv innan kylan kommer, de måste avmogna. Växterna måste sakta ner sin tillväxtprocess för att klara vinterns prövningar. Detta gäller förstås inte de ettåriga växterna (anueller) som man kan man gödsla hela säsongen  ut.

Vad som också är viktigt under de heta sommarmånaderna är se till att växterna får tillgång till vatten. Då gäller devisen mycket men sällan…INTE lite och ofta.

Varför??

Det man vill åstadkomma är växter med djupa rotsystem som söker sig neråt, då klarar växterna sig längre perioder utan vatten. Vattnar du bara lite och en kort stund når vattnet aldrig ner på djupet, då får du växter med ytliga rotsystem som ligger precis under jordytan och torkar ut väldigt snabbt.

En tumregel är att när man tycker att man har vattnat färdigt så vattnar man lika mycket till! Kolla själv genom att gräva lite i jorden, man tycker att man har vattnat o vattnat men ändå är det bara lite fuktigt på ytan. Så är du en ”vattenduttare” så sluta genast 😉

I mina rabatter vattnar jag alltid minst en timme och gärna mer…helst hela natten. Och nej, jag står inte och vattnar för hand så länge 

Austinros ‘Charles Austin’, vill inte ha vatten på sig.

I många rabatter använder jag mig av droppslang, en slang med hål som sakta droppar ut vatten, bara till att vrida på! Jag har även använt mig av svettslang i många år, den svettas istället långsamt ut vatten, jag föredrar dock droppslangen för det går fortare. Nu kostar dessa en slant men man kan köpa på sig en då och då, dessutom sparar du massor av tid och vatten. Till rosor t.ex är droppslangen alldeles utmärkt då vattnet kommer direkt på jorden och inte på växten, vilket rosor och många andra växter inte tycker om

 

 

Så här ser droppslangen ut som jag använder,den lägger man ovanpå jorden men finns även i en variant som man gräver ner under jorden.

 

 

.På de ställen där jag inte har droppslang och på gräsmattan använder jag mig av vattenspridare, krukorna vattnar jag direkt med slang eller stor vattenkanna om jag vill tillföra gödsel genom vattnet. Jag är noga med att alltid plantera växterna i stora krukor och med god fuktighetshållande jord (bokashijord) för annars får man inte mycket annat gjort än att vattna känns det som. Undantaget är mina pelargoner som mestadels står i mindre krukor = vattna varannan dag.

 Frösådd ‘Black Magic Appelblossom’ pelargon, en skönhet!

En väl genomtänkt bevattningsstrategi är att rekommendera när du planerar din trädgård. Fundera över var du behöver vatten och hur du behöver vatten i din trädgård och sätt för allt i världen många vattenuttag så blir det inget bök med slangar och kopplingar hit och dit. Jag har tur som har en man som alltid tänker på detta och påminner mig när vi drar igång nya projekt. Ska du ha vatten hit? Ska du ha el hit? Två frågor han alltid ställer om och om igen, tur det 🙂

Ha en fortsatt trevlig sommar♥/ Anna

Trädgårdssysslor våren nr 3.

Nu var det dags för den tredje delen om trädgårdens sysslor på våren. Nu kommer vi till det spännande ämnet GÖDSEL! För det är ju så att allt börjar med en bra jord och för att jorden ska fortsätta att vara bra för växterna behöver man regelbundet tillföra både näring och mullämnen. Mullämnen till jorden får man (som jag skrev i mitt förra inlägg) delvis när man smular ner löv och perennnrester men också genom stallgödsel från t.ex hästar, höns och kor. Dessutom tillför man näring och nyttiga mikroorganismer genom stallgödseln vilket det inte finns i löv och vissna perenner. Ska man vara noga så gödslar man egentligen inte växterna utan jorden, näringsämnena i stallgödsel måste först brytas ner av mikroorganismerna i jorden för att näringen sen ska kunna frigöras till växterna. Det man gör är att förbättra jordens egen förmåga att leverera näring till växterna, genom att gynna livet i jorden gynnar man också växterna. Gödslar man enbart med konstgödsel typ blå korn tillför du enbart näringsämnen inga mullämnen, därför är det inte hållbart i längden att bara ge sina växter konstgödsel.

Här tippas ett lass med brunnen hästgödsel, ser ut som jord och luktar som jord…Detta är lycka för mig ❤

Som tur var hittade jag några av dessa krabater i högen…Det är Ollonborrens larv och den lever i jorden i 4 år innan den förpuppas och blir en skalbagge. Den gör stor skada när den äter på växternas rötter, hos oss kallar vi dom för ”Pullingar”.

Det jag gör är att lägga ett lager välbrunnen hästgödsel i alla rabatter, under buskar,  träd och i mina pallkragar. Bäst är om man kan fråga någon som har hästar eller kor om man kan få hämta lite gödsel, men det finns även att köpa på påse.

Har man som jag marktäckare nästan överallt (här spetsmössa) blir det lite krångligare att få ner gödslet mellan bladen som täcker den mesta av jorden, men det går om man är envis.

Det gäller även att vara rädd om den här små ”stråna” som faktiskt är Allium och inte gräs. Det kan vara en god idé att lära sig skillnaden för…

Man vill ju inte missa dessa vackra bollar!

En del växter har lite andra näringsbehov än bara stallgödsel…exempel på såna växter är pioner, clematis, rosor och lökväxter. Dessa behöver ett gödsel som även stimulerar knoppsättningen dvs benmjöl.

 Clematisen ‘Miss Bateman’ har satt fart och är fullt igång med att sätta knopp tidigt på våren, en näve benmjöl gör susen. Många blommor blir det…

Det är också nu jag passar på att dela förvuxna och icke vitala perenner. En tumregel är att man delar perenner som blommar sent nu (våren) och dom som blommar tidigt delar man till hösten eller när de blommat färdigt. Oftast behöver man dela perenner vart femte år ungefär, man ser när det behövs för då blir dom kala i mitten och börjar blomma sämre.

Här är en Hosta (Daggfunkia) som behöver delas…

Sagt och gjort, man tar en spetsig spade och gräver runt om växten, rätt djupt så att man får med så mycket rötter som möjligt.

Man sätter den spetsiga spaden på mitten och trycker till kraftigt och raskt för att få ett så fint snitt som möjligt. 

Vips så har du två plantor! Bara till att plantera där man vill ha dom eller varför inte ge bort till någon behövande?

Det var allt för denna gången om gödsel men det finns all anledning till att komma tillbaka till ämnet under sommarsäsongen.

Ha det gott♥/Anna

 

 

För ett halvår sen!

Blommig fredag är här igen, temat denna fredag är: För ett halvår sen…

 Japansk dvärgpil Salix integra ‘Hakuro Nishiki’ och Kantnepeta.

Vi börjar för 8år sedan (därav den dåliga bildkvalitén)…så här såg det ut i våran ”böj”. Rätt stilrent, prydligt och ordnat och nyplanterat. Jag designade steläggningen och mannen fick lägga…Efter några år växte allt till sig och jag var ändå rätt nöjd, men det var något som fattades…det hände liksom inget när jag tittade på den upphöjda böjda rabatten. Den kändes tråkig på något sätt!

Dags att göra något åt saken, vilket jag också gjorde för ett halvår sedan. Så är livet, ibland tar det  många år innan man får tummen ur

Jag satte mig ner och planerade och ritade… hade nu också hunnit skaffat mig lite mer kunskap genom en påbörjad utbildning hos Trädgårdsakademin.

Jag hittade min inspiration när jag fluktade förbi en bild på ”Lejlas trädgård på Jansro” i bloggen isasträdgård, där finns det flera vackra bilder att se.

Jag började med att slita bort nästan alla kantnepetor och gav bort till bättre behövande (en kollega)…sedan anlände vårens kärleksgåva nr 1 från mannen, en hög med hästgödsel (med massor av dyng-mask) ♥♥♥

Här står alla växter i backar på marken och väntar på att få komma i jord. De små Japanska dvärgpilarna som för övrigt fick nåd att stanna kvar har nu börjat att spira lite lätt efter vårvinterns hamling. Det gröna närmast är tulpaner som är på gång.

Efter idogt grävande och planterande var alla växter i jord till slut (och backarna snyggt travade). Jag planterade:

• Vit, rosa och två olika lila stäppsalvior

• Japansk malört

• Låga lammöron (Big ears)

• Låg rysk martorn (Blue hobbit)

• Diamantrör (här kan du läsa mer)

Så här fint var det i rabatten i sommras, ingen dålig första säsong! De Japanska dvärgpilarna håller på att få sig ett litet frisyrklipp (bara den sista kvar) för att behålla den rundade formen. Nu är det mer liv, rörlese och struktur i rabatten än när det  bara var två växtval…De få kantnepetor som jag lämnade kvar väller över kanten och mjukar upp stenläggningen, nu är det inte lika stelt och hårt utan lite mer ombonat…

Så här såg rabatten ut för en vecka sedan, den är fortfarande vacker,frodig och håller strukturen bra. Här har kärleksörten tagit över och står för blommningen, en och annan stäppsalvia blommar om, likaså kantnepetan. Det är med spänd förväntan som jag längtar till nästa vår för att se hur planteringen kommer att te sig säsong två..

Detta var mitt fredagsbidrag och vill du läsa andras bidrag klicka på bilden så kommer du till bloggen ”Bland rosor och bladlöss” och dess länksamling.

Trevlig helg ♥ /Anna

Bollhav och väldoft!

 Pion, Paeonia lactiflora ‘Sarah Bernhardt’

För tre år sedan bestämde jag mig för att göra slag i saken och skaffa mig en liten pionhäck. Jag hade drömt om det länge men inte riktigt vetat vart jag skulle placera den. Trodde i min okunskap att pioner skulle ha full sol hela dagen, men lärde mig snart att så är inte fallet. Pioner trivs i halvskuggigt läge och speciellt rosa pioner kan planteras i ett sådant läge, det gör att färgerna inte bleks lika mycket. Pioner trivs även i ljusa norrlägen så länge de får morgon eller kvällssol, det är så mina är placerade…i  ljust norrläge.

Min lilla pionhäck vid entrén i juni…i bakgrunden den vitbrokiga konellen ‘Ivory Halo’ (Cornus alba ‘Ivory Halo’)

Mina bästa råd för att lyckas med pioner:

Plantering

• Pioner mår bäst av att planteras i slutet av augusti i början av september eller tidig vår.

• Pioner tycker om väldränerad, näringsrik och lucker lerjord. Bearbeta jorden minst 50 cm djupt och brett. Blanda den väl med 2 liter brunnen kogödsel och en näve benmjöl. Köpejord kan användas som jordförbättring men använd inte enbart sådan.

• Ovansidan av rotsystemet, som har små rosa skott, ska ligga högst 5 cm under jordytan. Väldigt viktigt, för om man planterar för djupt så är det den vanligaste orsaken till plantan blomvägrar.

• Vattna vid nyplantering och på våren om det är torrt. Utsätts pionerna för torka på våren så kan det bli så att knopparna inte slår ut.

• Skydda plantorna med granris – inte löv- inför första vintern.

Min pionhäck första vecka i juli….som ett bollhav!

Gödsla

• Jag brukar ge mina pioner en 1/2 dl benmjöl per planta och ett lager gräsklipp på våren. Lägg inte gräsklippet för nära stammarna bara. Efter blommning får plantorna 1/2 dl PK-gödsel (säljs som höstgödsel). Tänk på att alltför mycket gödning kan faktiskt få pionen att sluta blomma.

• Har man tillgång till träaska så kan man strö det runt plantan några gånger per säsong. Det är ett bra friskvådsmedel mot gråmögel.

Skötsel

• Bry dig inte om myrorna som springer på blommorna, de gör ingen skada. Pionerna har en sötma som lockar till sig dem.

•Ta bort blad som är angripna av svamp eller virus.

• Putsa bort vissna blommor. Plantan slösar annars energi på att bilda frön.

• Grenarna behöver bindas upp mot stöd för att inte de tunga blommorna ska knäcka dem. Någon beskärning behövs inte.

Vackra rostiga pionstöd från Eld Garden, inköpta i år och får tjänstgöra nästa säsong när pionerna är på gång att komma upp igen…

Vill man dela sin pion gör man bäst i att gräva bort ena halva och låta andra halvan vara kvar. Man delar altså plantan när den är planterad… gör detta sent på hösten när bladverket vissnat ned och stör rotsysemet så lite som möjligt. Det är en myt att en pion inte blommar om man flyttar den.

Pioner är ingen sällskapsväxt precis, den vill inte ha konkurrens av andra växter eller rötter…men det struntar jag i. Jag tycker att det ser så tomt ut under mina ‘Sarah Bernhard’, så i nuläget växer det hasselört under och jag ska också plantera flocknäva där ( den växer brevid nu).

Här växer pionerna sida vid sida med flocknävan (Geranium macrorrhizum ‘Spessart’). De gör sig oehört bra tillsammans. Nävans ljusa blad ger kontrast till pionens mörka, blommorna går ton i ton men har olika uttryckskätt…Nävan ska flyttas så att den står under pionerna.

En annan fin granne och kompanjon till pionen är flerårig pipört Centranthus ruber ‘Coccineus’…

 Andra pioner i min trädgård ( nya och har inte blommat ännu)

‘Coral Charm’

Fin ihop med lila stäppsalvia tex…

                                                   ‘ Mothers Choice’

Det är en lyx att kunna plocka in en pionblomma och sätta i vas….att få njuta av dess skönhet och väldoft .

Ha det gott ♥ / Anna

Det gröna guldet!

Jag har en grön guldskatt här hemma… Om du också har det kan du enkelt ta reda på genom att svara på dessa två enkla frågor…

Har du en gräsmatta av något slag?

Har du en uppsamlare på din gräsklippare?

Super, då har du tillgång till det gröna guldet! Har du dessutom en stooor gräsplätt så kan du skratta dig lycklig 😀

Så här ser det ut, gräsklippet….inget märkvärdigt att titta på men desto mer märkvärdigt vad det kan göra för dig och din jord!

Gräsklippet är rena rama dunderkuren för trötta jordar och växter….Men vad är vitsen då?

Jo, när gräsklippet ligger i rabatterna så slår du många flugor i en smäll så att säga. Dels gödslar du växterna, fukten bevaras i jorden, ogräs får svårt att gro och maskarna älskar det…

Du slipper rensa ogräs, vattna ofta och köpa gödsel till rabatterna, kan det bli bättre?

Så här använder jag mig av detta gröna ”guld”:

• Först ser jag till att rensa bort allt ogräs som växer, gör man inte det så gödslar man även ogräset.

• Sedan lägger gräsklippet i alla mina rabatter, runt buskar, träd, häckar,  bärbuskar, jordgubbslandet (efter skörd), hallonbuskar (innan skörd), i krukor och i grönsaksodlingen. Överallt där det finns växter i trädgården och efterhand som det blir gräsklipp. Det tar ett tag att täcka hela trädgården…

Här ligger gräsklipper på min lavendelhäck, där är ett litet ogräs ändå ser jag…har gjort ett dåligt förarbete 😉

• Det är viktigt att man lägger på gräsklippet när det är färskt, annars klibbar det bara ihop och blir en illaluktande massa. Helst samma dag ska man lägga på det, tänk på att använda handskar för det kan blir väldigt varmt i högen om den har legat hela dagen. Dessutom slipper du att bli aldeles grön om händerna.

• Lägg ett ca 5cm tjockt lager av gräsklipp, platta inte till utan låt det vara luftigt och fluffigt. På grönsaker kan man lägga 10 cm tjockt lager…lägg inte klipper ändan in på stammarna bara.

• Funkar även på surjordsväxter…vågade mig på att lägga gräsklipp för första gången på mina amerikanska blåbär samt min enda rhodrodendron för tre år sedan och det funkade super. De växer mycket bättre nu än innan…

• Lägg inte gräsklipp för sent på säsongen, då hinner inte växterna gå ner i vila innan vintern och tar då skada.

Här har jag lagt gräsklipp i min sockerärts och luktärtsodlig.

Även tomaterna har fått sin beskärda del.

Jag läste någonstans att om man lägger på gräsklippet och det är varmt och soligt ute, så tar det bara tre dagar tills näringen har gått ut i jorden och gör verkan. Helt otroligt!

Finns det inga nackdelar då??

Vissa säger att det är gräsfrö i gräsklippet, men det blir det inte på en gräsmatta som klipps regelbundet. Gräset går aldrig i blom.

Sniglarna trivs säger några…fast jag har inte märkt att de har blivit fler eller att det äts upp mer växter.

De få nackdelarna som jag har upplevt under mina 5 år med gräsklipp är att fåglarna sprätter ibland bort klippet från rabatterna i sin iver för att få tag på maskarna. Dessutom måste du gödsla din gräsmatta då och då, fast jag läste om en farbror som hade använt sig av gräsklipp i 30år utan att gödsla sin gräsmatta en enda gång…

Slutligen vill jag bara visa en bild på gräsklippets otroliga verkan…gissa vilken sida om trappen som har fått gräsklipp i ett antal år?? Just det, vänster sida…båda plantorna av lagerhäggen Etna är gröna och frodiga, men höjden!! Så nu ska även höger sida få gräsklipp, jag lät bli under tre år för att se om det blev skillnad.

Vad ska du nu hitta på hela sommaren…du slipper vattna, rensa ogräs och får massa pengar över genom att köpa minimalt med gödsel???

Ha det gott♥/ Anna!

Ge liv åt jorden och näring till din kropp!

Nu är det äntligen vår här i Blekinge! Idag hade min dotter plockat en söt bukett med blåsippor till mig…♥

Jag hade tänkt att skriva om Bokashi igen, hoppas inte att ni tycker att jag är tjatig. Men det är så fantastiskt bra att det tåls att upprepas om och om igen.

För med vanligt matvfall kan du göra skillnad när du komposterar med Bokashimetoden, du får en jord som är full av microliv och näringsämnen…ingen ”död” köpejord här inte. Dessutom är processen väldigt snabb, redan efter fyra veckor kan du använda jorden som jordförbättring eller att odla i den. Hur du kommer igång  kan läsa om på Bokashi …

Bokashi kompostering är ett enkelt och smart sätt att återvinna matavfall och omvandla det till jord och gödning helt utan kemikalier. Den största fördelen med Bokashi är att ingen näring går förlorad, allt går till dina växter. Inget kol går ut i luften som koldioxid eller metan utan kommer ner i jorden och gör nytta.

Detta innebär i sin tur att de grödor som du odlar i Bokashi jord har ett mycket högre näringsinnehåll och du får en bättre avkastning än vad de grödor har som odlats i traditionell jord. Jag ser det som ett stort problem i dagens samhälle att de grödor vi producerar innehåller allt mindre och mindre näring pga våra utarmade jordar. Vart är vi påväg?

För att bevisa detta faktum att det faktiskt är skillnad på grödorna har jag och två kollegor tänkt att genomföra ett antal experimentodlingar under sommaren 2013.

Så här kommer det att gå till:

Vi kommer att odla ett antal grödor ( potatis, paprika, tomat, gurka) i Bokashi jord kontra köpejord. Grödorna kommer att för övrigt att få samma förutsättningar när det gäller sol, vatten och läge…det kommer bara vara jorden som skiljer dem åt.

Här står de nu…tomaterna som ska testas, sorten heter Romantica och jag har ”sått” dem genom att lägga tomatskivor på jorden.

Vi kommer fortlöpande dokumentera dessa odlingar genom att ta bilder, kontrollera avkastningen och titta på andra saker som skiljer dem åt tex hur snabbt de växer och hur friska plantorna är mm. Att det är ett högre näringsinnehåll i Bokashi grödorna vet vi redan genom tidigare forskningsresultat...Hur det gick kan du läsa här!

Så här gör jag Bokashijord:

Min Bokashi (matafall) som har jag samlat på mig under vintern har tinat upp i sin soptunna och i helgen var det dags att göra jord av den!

Den hade satt igång så ordentligt i tunnan att det faktiskt rök om den när jag tömmde påsen, det var riktigt varmt.

                                    Får det lov att vara en tallrik med mat?

Tro inte det, men så här ser avfallet (Bokashin) ut efter en hel vinter, luktar som inlagd gurka ungefär…

Jag använder mig av en pallkrage som jag klär in med byggplast (häftar fast den med häftpistol). Då håller pallkragen längre och jorden torkar inte ut så fort…i botten lägger jag en markduk. Jag grundar sedan med ett lager Bokashijord från förra året i botten.

Sedan lägger jag ett lager matavfall över det första lagret. Fortsätter sedan med att lägga ett lager jord (köpt) och varvar matavfall/ jord precis som om du skulle göra en lasange 🙂

Sist toppar jag med ett lager jord….

Jag brukar även täcka allt med tidningar när det blir varmare ute så att jorden håller sig fuktig. Antingen kan du odla direkt i pallkragen (efter två veckor) eller blanda ut den färdiga jorden ytterligare och använda i fler pallkragar, du kan också ha den som jordförbättring eller i dina krukor ute.

Vi spar diesel och pengar, minskar utsläpp och tar hand om både matavfall och våran jord på bästa sätt, enkelt och ekologiskt…

I love ❤ Bokashi!

Ha det gott/ Anna

.

Bokashi en skänk från ovan!

Jag vill berätta om ett av världens underverk, Bokashi! Man tar sitt matavfall och lägger i en hink (som har lock) häller på ett par matskedar bokashiströ, ställer undan tills nästa dag, då man gör om samma procedur igen. När hinken är fylld så låter man den stå ett par veckor i rumstemperatur, efter det häller man innehållet  i en pallkrage och toppar med lite jord. Man kan också gräva ett dike i trädgården och hälla det där.

Efter två veckor i pallkragen har du en fullmatad jord med hög mullhalt och näring! En jord med sådan kvalité kan du inte köpa, dessutom har du tillverkat den på bara 4 veckor. Vanlig kompost tar oftast ett år på sig att bli färdig. Nu kan du odla ny mat i din gamla mat…fiffigt va!?

I bokashiströet är det speciellt utvalda mikroorganismer blandade med växtfibrer. I den lufttäta hinken sker en jäsnings/syreprocess där matresterna spjälkas upp, helt utan kemikalier. Proteiner, vitaminer, mineralämnen och näringsämnen behålls och maten förbereds för att återföras till jorden. Processen sker utan lukt och resultatet blir ett högeffektivt gödselmedel för krukväxter och trädgård. Efter en tid i jorden har maten försvunnit och viktiga näringsämnen, kol och mineraler har åteförts och inga växthusgaser sänds ut. Prova bokashi vetja, det är så onödigt att låta sitt matavfall gå till spillo…

Du kan också läsa hur jag gör jord här…

Eller läsa om vilken skillnad det blir när du odlar i Bokashijord…

Vill du beställa?: www.bokashi.se

 

Ha det gott♥/Anna